onsdag 30 januari 2013

Bubbelbad

Det är en mycket stolt mor som rapporterar om babysimmet! Veckans tema var blåsa bubblor och det kunde inte ha kommit lägligare för oss. Dagen innan hade Viktor plötsligt lärt sig den ädla konsten att blåsa bubblor i mjölkglaset - till sin egen enorma förtjusning - och nu fick visa upp sina nya färdigheter i bassängmiljö.

"Hur blåser du bubblor" frågade jag och efter att ha demonstrerat hur det fungerar i vattnet så gjorde han precis det, blåste bubblor och solade sig i glansen från min oreserverade beundran. Vilken duktig liten kille. Senare vågade han också visa simledaren Bodil hur han blåste bubblor, och en babydocka och en hink fick också äran att se honom frusta fram en aldrig sinande ström av bubblor.

"Du kan också pröva lyssna på vattnet", föreslog Bodil och demonstrerade med ena örat mot vattenytan. Det örat ville inte Viktor höra på, han tyckte väl det fick räcka med ett nytt konsttycke per simgång. Men tro mig, här fick den stolta morsan ett nytt mål för ögonen - nu ska vi börja öva oss på att lyssna, också om jag tyvärr inte tror att mjölkglaset fungerar som läromedel i det här fallet. Vi får hitta på något annat.

För att mammas lilla simmare inte skulle blåsa sig blå i ansiktet så jagade vi lite bollar också, och lekte i bassänghörnan där vattnet är så lågt att Viktor kan gå omkring. Hink och spade fick vi med oss och han fyllde och öste och fyllde och öste. Plötsligt tog han spaden pch slängde iväg en vattenskvätt mot en liten medsimmare, en tjej på 1,5 år ungefär. Hon stämde upp i ett illvrål, blev riktigt stött. "Det var ett misstag" tröstade jag, "Viktor menade inte illa då han viftade med spaden". Och just då trodde jag genuint på den förklaringen. Men nu är jag inte längre säker.

I går kväll plockade vi fram badbaljan och Viktor plaskade på, helnöjd, med en liten stekpanna i plast i näven. Plötsligt kom en panna vatten flygande mot mig, och en till. I baljan satt en filur som stänkte vatten på mig så mycket han orkade. Vattenplasket ackompanjerade han med att skratta högt och förtjust, högre ju mer förskräckt jag låtsades vara. Hmm, vi får se nästa vecka på simmet om det blir fler skvättande "misstag" ... Då är det en mindre stolt mor som får lov att applåder mindre och uppfostra mera.