Simsöndagen kom och med stor iver kastade vi oss igen i bassängen. Det var glest med små simmare; jag vet inte om den där bobban skördat fler offer, nu då den lämnat oss? Den här gången var temat flytmaskar och redan i vi-börjar-simmet-cirkeln hade vi de där lötköpötkönä (som de där avlånga tingesterna brukar kallas) med oss.
För några månader sedan fick flytmaskarnas knarrande ljud Viktor att tjuta, nu tyckte han det var hur kul som helst att rida lite på en, flyta lite på en och brottas lite med en. Någon utmanare till hans favoritvattenleksaker - bollarna - är flytmasken ändå inte. Den roade en stund, men sedan greppade han en boll och vägrade släppa taget på ett bra tag.
Vi provade också på att simma lite med simring. Det tyckte Viktor att var kul (Micke Mus-figurerna kan förstås ha gjort sitt till) och han lät benen snurra under vattnet i en fart som hjulet på ett mindre kraftverk. Det är så roligt att han nu som ettåring börjar förstå då man säger till honom att sparka med benen eller plaska. Dessutom blir han ju så lycklig då han lyckas göra det som man ber honom om. Win-win-situation om något.
Läste en intressant grej på Finlands naturskyddsförbunds sidor. Det handlade om hur ekologiskt försvarbara olika vattenleksaker är. Det visade sig att det går åt 1,6 kilogram naturresurser för att producera en simring, medan en flytmask slukar 0,8 kilogram naturresurser i produktionsskedet. Den största skillnaden ligger däremot i hur länge man kan använde respektive flytetyg: Simringen tenderar spricka rätt fort medan flytmasken är betydligt hållbarare. Lånar man en, till exempel i simhallen, så är maskbruket en riktig ekogärning.
Av någon orsak kändes det kallt i bassängen, eller kanske närmast inneluften, i söndags. Det var också något som vi funderade på i bastun tillsammans med några andra mammor. Den korta stunden i värmen efter simmet hör till babysimmets stora behållningar! Det är riktigt kul att byta lite erfarenheter om allt från potträning till matvanor. Skojigt är det också att se på hur de andra små glinen far fram - speciellt om den egna guldklimpen bastar på herrarnas sida ...
Jag vet inte om det stämmer, men Viktors iskä påstår alltid att det går så smidigt i duschen och omklädningsrummet. Misstänker att han friserar sanningen lite, nu senast är jag ganska säker på att han fabricerade en bajsblöja för att ytterligare höja sin hjältestatus. Hih. Går det så bra så kan ju opraktiskt morsan få basta i all sköns ro också på söndag medan familjens killar hanterar duschrumsruljangsen med karlatag.
fredag 28 september 2012
måndag 17 september 2012
I plurret
Veckoslutet kom och bobban hade rest bort för gott, äntligen sa det plask i plurret för den här hösten!
Det kändes superskönt att få ordning på familjens söndagsrutiner och ratta mot Sibbo, sen söndagseftermiddag. Lika bra kändes det att komma till väl bekant omklädnings- och duschrum, och lite pirrade det allt i magen när vi väl stod vid bassängkanten och såg den föregående gruppen plaska runt i cirkel och sjunga "Tack och adjö för i dag, nu är det slut för i dag ...".
Härligt att glida ner i bassängen, hälsa på gamla bekantingar från våren och samtidigt kolla in hur mycket babysarna vuxit över sommaren. Pyttesmå nykomlingar fanns också i gruppen och plötsligt kändes det som om våran Viktor redan var simveteran. Allra minst.
Vi njöt i plurret och övade på dagens tema; sparkar. Jättekul! Våran babysimmare (1 år för en dryg vecka sedan) börjar var så stor att han förstår (eller?) då säger åt honom att sparka med fötterna och visar hur man gör. Simpremiären gick ändå inte utan att opraktiska morsan fick skrämselhicka ...
En av babysimmets ledare kom fram och undrade om vi var i rätt grupp? Om Viktor kanske fyllt två år? Om ... ja? Varför fanns vi inte med på listan över deltagare? Jaha, tänkte jag, här har jag gått och tjatat om babysimmet hela halva sommaren och nu har vi a) inte fattat att man måste anmäla sig på nytt, b) missat så många gånger att vi blivit utsparkade ur gruppen. Vilken tur att allt ordnade upp sig till sist och vi kunde plaska vidare.
Det är riktigt kul att vara i bassängen med en lite större kille. Nu hade babysimmets härligt glada ledare Bodil många tips att komma med för hur vi själva kan öva olika grejer med Viktor i vattnet. Som en direkt följd av det vågade han bland annat doppa ansiktet i vattnet. Blåste bubblor gjorde han ännu inte trots att både farsan och morsan hans blåste sig blå i ansiktet då de agerade exempel. Bussiga killen vågade också sträcka sig efter några ringar som låg under vattenytan och hägrade.
Dykdags blev det också. Jag erkände skamset för Bodil vilken flopp det blev i somras då jag dök med Viktor i simhallen. "Han är så stor att han troligtvis kan dyka, han kanske bara inte ville", tröstade hon. För säkerhets skull tog vi experthjälp den här dykgången, och Viktor fick dyka genom en vattenstråle och ner i bassängen. Resultatet: en blöt och glad liten grabb som solade sig i berömmet som följde på ett lyckat dopp.
Duschsvängen och ruljangsen i omklädningsrummet var det som opraktiska morsan bävat för hela sommaren. Med facit på hand kan jag säga att det gick både sämre och bättre än väntat. Tvättoperationen gick lättare än tidigare i och med att man kan ställa Viktor och stå i duschen. Påklädningen var däremot en fars som bland annat omfattade en extra pöl på golvet samt en morsa som fick kämpa för att få sig själv något så när påklädd och samtidigt ränna efter sonen för att få på honom blöja och body. Vid byxorna jag upp och lät Viktors iskä fortsätta med resten av plaggen, utanför omklädningsrummet.
Bristande disciplin? Jag kan inte låta bli att se framför mig simmarkillen på ett och halvt år som snällt satt på bänken i omklädningsrummet, sörplade i sig saft och väntade på att hans mamma skulle ha tid att klä på honom ...
Det kändes superskönt att få ordning på familjens söndagsrutiner och ratta mot Sibbo, sen söndagseftermiddag. Lika bra kändes det att komma till väl bekant omklädnings- och duschrum, och lite pirrade det allt i magen när vi väl stod vid bassängkanten och såg den föregående gruppen plaska runt i cirkel och sjunga "Tack och adjö för i dag, nu är det slut för i dag ...".
Härligt att glida ner i bassängen, hälsa på gamla bekantingar från våren och samtidigt kolla in hur mycket babysarna vuxit över sommaren. Pyttesmå nykomlingar fanns också i gruppen och plötsligt kändes det som om våran Viktor redan var simveteran. Allra minst.
Vi njöt i plurret och övade på dagens tema; sparkar. Jättekul! Våran babysimmare (1 år för en dryg vecka sedan) börjar var så stor att han förstår (eller?) då säger åt honom att sparka med fötterna och visar hur man gör. Simpremiären gick ändå inte utan att opraktiska morsan fick skrämselhicka ...
En av babysimmets ledare kom fram och undrade om vi var i rätt grupp? Om Viktor kanske fyllt två år? Om ... ja? Varför fanns vi inte med på listan över deltagare? Jaha, tänkte jag, här har jag gått och tjatat om babysimmet hela halva sommaren och nu har vi a) inte fattat att man måste anmäla sig på nytt, b) missat så många gånger att vi blivit utsparkade ur gruppen. Vilken tur att allt ordnade upp sig till sist och vi kunde plaska vidare.
Det är riktigt kul att vara i bassängen med en lite större kille. Nu hade babysimmets härligt glada ledare Bodil många tips att komma med för hur vi själva kan öva olika grejer med Viktor i vattnet. Som en direkt följd av det vågade han bland annat doppa ansiktet i vattnet. Blåste bubblor gjorde han ännu inte trots att både farsan och morsan hans blåste sig blå i ansiktet då de agerade exempel. Bussiga killen vågade också sträcka sig efter några ringar som låg under vattenytan och hägrade.
Dykdags blev det också. Jag erkände skamset för Bodil vilken flopp det blev i somras då jag dök med Viktor i simhallen. "Han är så stor att han troligtvis kan dyka, han kanske bara inte ville", tröstade hon. För säkerhets skull tog vi experthjälp den här dykgången, och Viktor fick dyka genom en vattenstråle och ner i bassängen. Resultatet: en blöt och glad liten grabb som solade sig i berömmet som följde på ett lyckat dopp.
Duschsvängen och ruljangsen i omklädningsrummet var det som opraktiska morsan bävat för hela sommaren. Med facit på hand kan jag säga att det gick både sämre och bättre än väntat. Tvättoperationen gick lättare än tidigare i och med att man kan ställa Viktor och stå i duschen. Påklädningen var däremot en fars som bland annat omfattade en extra pöl på golvet samt en morsa som fick kämpa för att få sig själv något så när påklädd och samtidigt ränna efter sonen för att få på honom blöja och body. Vid byxorna jag upp och lät Viktors iskä fortsätta med resten av plaggen, utanför omklädningsrummet.
Bristande disciplin? Jag kan inte låta bli att se framför mig simmarkillen på ett och halvt år som snällt satt på bänken i omklädningsrummet, sörplade i sig saft och väntade på att hans mamma skulle ha tid att klä på honom ...
onsdag 12 september 2012
Bobban
Det är som förgjort. Ingen simpremiär i söndags heller. Bobban kom till familjen med rinnande näsa och hackande hosta, lämpligt till lördagens ettårskalas. Viktor snorade sig igenom smakprovet på gräddtårtan (grädde ok, själva kakan bäst att bara slänga omkring sig) men babysimmet på söndagen blev vi tvungna att avstå ifrån.
Meningen från Folkhälsans webbplats ekade i huvudet på mig: "snuviga barn njuter inte av att simma.".
Nehej. Inget babysim nu heller. För att ta till hederlig finlandssvenska, det harmar, och det harmar rejält. Det börjar kännas som att allt jag knappar ner här i bloggen är en räcka undanflykter för varför vi INTE simmar. Och det är väl inte riktigt det som är tanken med texter som ska handla om familjens babysimmare och hans bravader i vattnet ...
Dessutom. Viktor vet inte vad han går miste om när simmet faller bort från schemat men morsan hans vet: lillkillen njuter i vattnet, han får se andra små knattar plaska omkring (plus slippa stirra på morsans nylle hela tiden) och samtidigt får han lite omväxling i vardagen. Nå, än misströstar vi inte - han får ju trots allt babysimma tills han blir två, skämt åsido.
Till all tur verkar det som om bobban håller på att vinka farväl till oss (för den här gången). Flera dagar kvar till simdags, den här veckan måste det helt enkelt gå vägen. Nu ska vi kurera oss, se till att vi inte försover oss och prova att badbyxorna fortfarande passar på Viktor - det sista ska göras i god tid - och sedan blir det plask i plurret!
Meningen från Folkhälsans webbplats ekade i huvudet på mig: "snuviga barn njuter inte av att simma.".
Nehej. Inget babysim nu heller. För att ta till hederlig finlandssvenska, det harmar, och det harmar rejält. Det börjar kännas som att allt jag knappar ner här i bloggen är en räcka undanflykter för varför vi INTE simmar. Och det är väl inte riktigt det som är tanken med texter som ska handla om familjens babysimmare och hans bravader i vattnet ...
Dessutom. Viktor vet inte vad han går miste om när simmet faller bort från schemat men morsan hans vet: lillkillen njuter i vattnet, han får se andra små knattar plaska omkring (plus slippa stirra på morsans nylle hela tiden) och samtidigt får han lite omväxling i vardagen. Nå, än misströstar vi inte - han får ju trots allt babysimma tills han blir två, skämt åsido.
Till all tur verkar det som om bobban håller på att vinka farväl till oss (för den här gången). Flera dagar kvar till simdags, den här veckan måste det helt enkelt gå vägen. Nu ska vi kurera oss, se till att vi inte försover oss och prova att badbyxorna fortfarande passar på Viktor - det sista ska göras i god tid - och sedan blir det plask i plurret!
tisdag 4 september 2012
Tandtrött
Det blev pannkaka av höstens babysimpremiär. Vi dök inte upp (ursäkta ordleken) som planerat vid bassängkanten eftersom vi var förbi av tandtrötthet hela högen. Jadå, babysimmaren håller på att utveckla en hel rad nya hajtänder och det betyder sömnlösa nätter och långa tupplurar på dagen för hela familjen. Vi försov oss i söndags, och det grämer mig enormt - vi hade alla verkligen sett fram emot lite plask. Nästa vecka, då måste det vara dags!
Det riktiga supersommarvädret har inte infunnit sig i år, men trots det har Viktors sommar inte gått utan plaskande, skvättande och ansiktsdopp i vattnet. Vi har bland annat besökt morföräldrarnas sommarstuga och där passat på att bekanta oss med havsvatten. Babysimmaren var helt tydligt i sitt element, inte alls rädd, och satt i strandbrynet och grävde ner händerna i sandbotten. Tyvärr var vattnet ganska kallt så några långa badstunder blev det inte.
Desto mera har vi passat på att vattenleka hemma på terassen. Vi köpte en plaskbassäng åt Viktor och under de varmaste dagarna har han njutit av att skvätta vatten, av hälla vatten över sig och av att putta omkring badankan och grodan i det några centimeter djupa vattnet. "Kalasskönt att härja på utan blöja!" hade nog storsimmaren sagt om han kunnat.
Lokala simhallen har haft sommarstängt största delen av sommaren men ett par "riktiga" simhallsbesök har vi hunnit med, uppmuntrade av kusin Linus (snart 6 år). Nu finns det ju inte bassänger med vatten på 32 grader som i babysimmet, men vi försökte oss på 28 gradigt vatten och det gick alldeles bra, utan alltför blåa läppar och skallrande tänder.
Opraktiska morsan fick däremot minus i protokollet. Med nyvunnet mod tyckte hon att hennes lilla simmare ville försöka sig på att dyka - vi övade ju i babysimmet och de sista gångerna i våras gick det så fint att dyka, utan några hinkar eller vattenskvättar. Så vi dök och det var definitivt ingen succé. Viktor tjöt förvånat och var inte alls nöjd över att ha blivit doppad efter att jag tafatt mumlat ett "nu dyker vi". Han var ilsken en liten stund men som tur lugnade han sig och plaskade sedan glatt vidare. Hoppas han inte fick vattenskräck! Morsan hans fick riktigt dåligt samvete ...
Plask är kul, ångbastu är lite väl spännande och duschrummet är fantastiskt, åtminstone om man får döma av Viktors min. "Hurra för en massa duschar som strålar vatten samtidigt, hurra för alla stojande barn, hurra för trevliga gamla damer i bara mässingen som man kan titta nyfiket på, hurra för mina babyxor med hajmotiv!" tolkade jag hans minspel.
Viktor själv ska fylla 1 år om några dagar och nu då han kan gå så har opraktiska morsan det lite lättare i omklädningsrummet. Eller det där är förstås relativt. Nu får mamma springa efter knatten i omklädningsrummet och försöka få på honom blöjan, t-tröjan, byxorna och en sko i taget (fel på disciplinen i uppfostran ...?). Men det går vägen och morsan får motion medan hon halvt påklädd jagar den lilla simmaren samtidigt som handduksturbanen i håret blir bara snedare.
Babysimpremiären hägrar. Få se hur det går då kläderna ska på efter simmet. Kanske jag gör bäst i att skicka Viktor med iskä till killarnas sida.
Det riktiga supersommarvädret har inte infunnit sig i år, men trots det har Viktors sommar inte gått utan plaskande, skvättande och ansiktsdopp i vattnet. Vi har bland annat besökt morföräldrarnas sommarstuga och där passat på att bekanta oss med havsvatten. Babysimmaren var helt tydligt i sitt element, inte alls rädd, och satt i strandbrynet och grävde ner händerna i sandbotten. Tyvärr var vattnet ganska kallt så några långa badstunder blev det inte.
Desto mera har vi passat på att vattenleka hemma på terassen. Vi köpte en plaskbassäng åt Viktor och under de varmaste dagarna har han njutit av att skvätta vatten, av hälla vatten över sig och av att putta omkring badankan och grodan i det några centimeter djupa vattnet. "Kalasskönt att härja på utan blöja!" hade nog storsimmaren sagt om han kunnat.
Lokala simhallen har haft sommarstängt största delen av sommaren men ett par "riktiga" simhallsbesök har vi hunnit med, uppmuntrade av kusin Linus (snart 6 år). Nu finns det ju inte bassänger med vatten på 32 grader som i babysimmet, men vi försökte oss på 28 gradigt vatten och det gick alldeles bra, utan alltför blåa läppar och skallrande tänder.
Opraktiska morsan fick däremot minus i protokollet. Med nyvunnet mod tyckte hon att hennes lilla simmare ville försöka sig på att dyka - vi övade ju i babysimmet och de sista gångerna i våras gick det så fint att dyka, utan några hinkar eller vattenskvättar. Så vi dök och det var definitivt ingen succé. Viktor tjöt förvånat och var inte alls nöjd över att ha blivit doppad efter att jag tafatt mumlat ett "nu dyker vi". Han var ilsken en liten stund men som tur lugnade han sig och plaskade sedan glatt vidare. Hoppas han inte fick vattenskräck! Morsan hans fick riktigt dåligt samvete ...
Plask är kul, ångbastu är lite väl spännande och duschrummet är fantastiskt, åtminstone om man får döma av Viktors min. "Hurra för en massa duschar som strålar vatten samtidigt, hurra för alla stojande barn, hurra för trevliga gamla damer i bara mässingen som man kan titta nyfiket på, hurra för mina babyxor med hajmotiv!" tolkade jag hans minspel.
Viktor själv ska fylla 1 år om några dagar och nu då han kan gå så har opraktiska morsan det lite lättare i omklädningsrummet. Eller det där är förstås relativt. Nu får mamma springa efter knatten i omklädningsrummet och försöka få på honom blöjan, t-tröjan, byxorna och en sko i taget (fel på disciplinen i uppfostran ...?). Men det går vägen och morsan får motion medan hon halvt påklädd jagar den lilla simmaren samtidigt som handduksturbanen i håret blir bara snedare.
Babysimpremiären hägrar. Få se hur det går då kläderna ska på efter simmet. Kanske jag gör bäst i att skicka Viktor med iskä till killarnas sida.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)